tisdag 6 april 2010

Addes 20-årsdag

har väl varit ovanlig på alla sätt och vis. Agnes, Adde och jag körde upp till Lessebo så att han skulle få känna på hur det kändes att få gå in på systemet alldeles själv, kom ut med ett leende och hade handlat för över 500kr.

Körde sen hem och åt den Thaimat vi köpt med hem och sen var jag och Agnes och hämtade Liam på dagis i ett härligt väder. Hem och började räfsa resten av min del av tomten, började tvätta, putsade två fönster och dammsög och torkade av mina golv. Sen var man definitivt trött både i kropp och själ, men mest trött i själen på grund av att Adde skulle med sin far och äta middag ikväll på sin 20-årsdag. Missförstå mig rätt, trött på att Gunnar och Marlies inte dök upp i lördags då de var bjudna, trött på att fortfarande få höra att det beror på hur det är mellan oss! Hurdå är? För fan, det har väl gått minst 15 år sen vi separerade och fortfarande beror allt tydligen på mig? Jag försöker, jag accepterar och jag skiter i vilket! Har försökt att verkligen vara trevlig när vi möts och det gör mig inget, absolut inget och jag skulle inte vilja ha den mannen tillbaks om dom så kastade honom efter mig, eller tror Marlies det? Ja, då är hon bra dum!!

Det var inte jag som var dum mot hennes barn, jag sa aldrig ett ont ord till Anne, men det är ju hon som gjort desto mer. Har alltid kämpat för att Gunnar och barnen ska ha kontakt och det var hon som kallade MINA BARN  för fetto, efterblivna, subba, att de knullade runt och fick sitta och supa vid mitt köksbord och att hon sen hade mage att säga till Agnes i 14-årsåldern när hon väl var där hos dem, och påminde henne skarpt om :ATT DU BOR INTE HÄR, DU BOR INTE HÄR!!

Fyfan, vad man blir ledsen, tycker själv jag borde ha credit för att jag verkligen har uppfostrat två fina, älskvärda, kloka och snälla ungar som idag klarar  sig själva och det utan någon som helst ekonomi eller hjälp av barnafadern heller för den delen! Hur många jular, födelsedagar, konfirmationer eller studenter har jag fått något ekonomiskt bidrag till? NADA!!

Har istället försökt och ge mina barn kärlek och försökt vara en god mor trots att jag inte varit översållad med pengar! Men min tid kommer också. . . .den dagen då jag kan hjälpa dem ekonomiskt också, men än så länge kan jag bara försöka ge dem min kärlek. . . som inget kostar!! Fy fan att man kan bli så ledsen ända in i själen av det!! Agnes är som väl är en mycket klok tjej som berättar för sin mamma vad som passar sig och inte. . . . annars jävlar. . . .Adde har sin egen vilja och det är jag också tacksam för! Älskade ungar! Är så glad att jag har er! Hellre det än hus,mc, skogsmaskiner, traktorer, husvagn, fina bilar, resor, skog, äga en jävla massa hus och ha mycket pengar! Vilket prioriterar jag? Jo, KÄRLEKEN till mina barn, hellre det än ingen kärlek alls!!

Fy fan, ledsen och besviken!! Men nu är detta söndertuggat, skicka iväg det och inte tänka på det mer! Nu en “Imovane” och sova gott på det!

Jag kan ändå vara stolt över det jag åstadkommit i mitt liv och tror jag ändå har klarat ut allt ganska bra! TACK!!!

2 kommentarer:

Agnes sa...

Tack mamsen :) Kramis!

Sandra sa...

Du är bäst, puss !!!

Besökare

Online:
Idag:
Denna vecka:
Denna månad:
Totalt: